Dags för del två av Rollspelsradios Specialavsnitt där vi spelar Fria Ligans science-fiction-rollspel “Coriolis – Mörkret mellan stjärnorna”. Med Ikonernas nåd försöker vi överleva konventsäventyret “Det Döende Skeppet”, från Gothcon 2016.
Musik av Gisle Martens Meyer (GMM.IO). Coriolis publiceras av Fria Ligan (frialigan.se).
Välkommen till Rollspelsradios första Specialavsnitt (i tre delar).
Vi lyfter för en stund blicken över Paradisdalens stängsel, mot skyn och upp mot stjärnhimlen. Där finner vi Fria Ligans ny science-fiction-rollspel “Coriolis – Mörkret mellan stjärnorna”. I en värld av handel, vidskepelse, iskallt vakuum, och hotfullt mörker – försöker vår desperata besättning överleva i vardagen. En vardag som för dem in i mysteriet med “Det Döende Skeppet”.
Inspelat på Gothcon spelkonvent 2016. Musiken är gjord av Gisle Martens Meyer (GMM.IO).
Coriolis publiceras av Fria Ligan och äventyrets spelledare är Kosta Kostulas.
En brokig skara frihetskämpar står äntligen på fjällets topp. Resan har varit mödosam, vindpinande kall och stundoms hotfull – men det är ingenting mot de faror som komma skall. Aas är förväntansfullt nervös. Chase är lugn, men sammanbiten. Apollo kramar maskindödarkarbinen och slänger en sista blick mot Gulöga. Sputnik däremot, verkar fortfarande befinna sig i ett skyddande rus av ovisshet, och förnekelse. Men, deras förväntningar och farhågor spelar ingen roll längre… Nu är det dags att nedstiga i Labyrinten!
Efter ett ansträngt och omtumlande möte med Gulöga, har våra frihetskämpar nu lyckats övertala sin motsträviga guide. Kalla vindar blåser upp. Resan har ett mål; den gamla fjällstugan, på bergets topp – porten in i Labyrinten.
Våra vänner har strövat genom skog och vildmark på jakt efter katternas utstötta eremit – Gulöga. Men, de är inte de enda som är på jakt i Paradisdalen. Sargade trädstammar och krossade buskar vittnar om något stort. Och, plötsligt händer det – skogen vaknar till liv och exploderar framför deras pälsbeklädda ansikten…
Våra vänner har nu rest genom Paradisdalen för att besöka, den tidigare räddade katten, Maximus. Det är ett kärt återseende, och trots att katterna är sargade och svultna efter kriget med råttorna, så har de lovat att hjälpa våra hjältar. Den limsniffande nåjden Glitter har klivit fram – och hon är, efter påtryckningar från en uppjagad Apollo, beredd att leda dem till den utstötte – Gulöga.
Men, natten innan avresa stirrar Glitter allvarligt in i Aas öga, tar hans sargade hand, och yttrar en varning:
– “Jag litar inte på… EN, av er. Sov med ett öga öppet. Alltid, ett öga öppet!”
Betraktarna har anfallit! Upproret är splittrat, basen är förgjord, och Truffaut är tillfångatagen!
Just när allting såg som ljusast ut – kom våra vänners mörkaste fruktan och slet hoppet ur deras händer! Kan de rädda Truffaut och åter bygga upp den sköra tråd som Friheten och Kampen nu hänger på?
En osäker resa har börjat, men det finns hopp: Maskindödarkarbinen, vilar nu i Apollos stadiga famn. Och, under en sen kväll hemma hos Sputnik berättar Gräsfläck om hur hon lyckades fly ut ur Labyrinten – hjälpt av en sargad katt, med illgula ögon.
Denna katt, är nu antingen nyckeln till Truffauts frihet – eller våra vänners undergång!
Våra frihetstörstande vagabonder har återvänt efter sina uppdrag, till ett kärt återseende med Dödskallegänget, Gräsfläck, de värvade aporna, Vildtass, Ringo och Upprorets starka ledare, Truffaut. Efter några veckors vila, under Paradisdalens harmoniska sensommar – väntar nu Upprorets nästa stora uppdrag. Men på väg till helikoptervraket drabbas våra vänner av fruktansvärda farhågor. – Mörk brandrök syns över trädkronorna! Har någon förrått frihetskampen!?
Gullbräcka är i säkerhet efter hararnas hjärntvätt, Rotus är nöjd med våra vänners hjältemodiga insats, och nu vandrar gänget genom Paradisdalen för att avrapportera till upprorets ledare Truffaut. På vägen har Chase dragit med sig Chaplin, björnarnas nedbrutna Alfa. – Var kommer denna plötsliga välvilja ifrån? Kommer Chase att blomma ut som gruppens välvilliga samarit?
“Förgör en Betraktare, eller kom inte tillbaka, Köttätare!” – Följdaktligen står nu våra brända, skjutna och skärrade vänner, med en Väktarskalle i famnen och en fallen Sputnik på marken: Vår stackars pacifist-räv hamnade mitt i korselden för en (i sista sekunden) avriven självmordsväst av explosiv natur, och väktarmonstrumets härskande energistrålar. Med en sista pipande ton i ena örat, avtagande in i total dövhet, ser sig nu Sputnik omkring undrande:
“Hur kunde Apollo ännu en gång klara sig utan en endaste skråma – och vad sjutton glor ni på?”