Våra besjungna hjältars glädje över det återuppståndna Upproret byts snart mot oro över Storklådas hemliga planer och mössens uppenbara ovilja att lämna gamla revirfejder bakom sig. Så, under senhöstens veckor av återhämtning, tar våra vänner tillfället i akt att i hemlighet stärka gruppens allianser med de andra djuren. Chase faciliterar ett psykopatiskt alfa-byte hos aporna – Apollo rekryterar de hårdkäftade Ekoxarnas framtida hjälp – Aas underminerar Storklådas stöd i Råttborgen – och Sputnik tar reda på sanningen om den makthungriga musens stundande offensiv…
Apollos nos ledde våra vänner raskt till Ringos fäll-aktiverade slutdestination – sargade ben och en sjukbädd hos katterna. Ett kärt återseende, men nu med betydligt mer misstänksamhet. Efter samtal med Maximus, och Aas ivrigt kritnedtecknade beskrivning av Genlab Alfa hos Glitter, så reser slutligen våra fyra hjältar, tillsammans med Truffaut, till Råttborgen. Då de närmar sig ingången tystnar den stora skaran ivriga möss. Vildtass kliver ut, och bredvid går en liten, vit, mus med målmedvetna steg. Storklåda tittar upp, granskar våra erfarna överlevare, och höjer rösten: “Kom in! Vi har mycket att samtala om – Välkomna till det NYA UPPRORET!”
Kvällens anklagelser ledde till en omtumlande natt av paranoida missförstånd, hot och stress. Sputnik känner av blåmärkena efter ekoxens kramande käftar och gulögas blick flackar fortfarande fram och tillbaka i stugans mörker, medan Apollo smyger genom skogen i jakt på villebråd (eller kanske lugn och ro). Då solen slutligen stiger upp över Paradisdalen är det över en samlad och utvilad grupp, med tydliga mål: Samla upproret – Störta betraktarna. Tillsammans är vi starka.
Våra slitna (och tufsigt behårade) hjältar har tagit sig ner från fjälltoppen och sitter nu ihopkurade inuti Gulögas stuga. I skenet från oljelampan raljerar Truffaut om överlöpare och förräderi samtidigt som gruppen tvingas parera hans svepande anklagelser. Under tiden går Gulögas fickplunta laget runt, och utanför står Sputnik, med sin sinnesvän Vektor runt halsen, och drömmer sig bort mellan stjärnor och rävförfäders visdomsord. Vila nu, för snart väntar allvaret. Genlab Alfa är ett getingbo, och upproret har precis agerat den vassa pinne som ihärdigt petat hål i lagren av lögner…
“Det här är livet, det här är LIVET bröder!” – Den snor-gråtande Sputnik och en köttslams-Aas sitter tillsammans i famnen på vår ivrigt kälkåkande Chase, som ropar ut sitt lyckorus över Paradisdalen. Truffaut och Apollo skidar snitsigt vid sidan om, och skyddar kvintetten från drönarnas ilskna surr, medelst krutknallar och maskindödarkarbinens basunerande fanfarer. Våra vänner har flytt från Labyrinten, med livet i behåll – och ingenting kan nu stå i deras väg…
Truffauts desperata stämma ljuder genom Genlab Alfas höga schakt: –”Vad håller ni på med? Kom igen skynda er, vi måste härifrån, NU!” …Med andan i halsen klättrar våra orakade utbrytare upp för den gängliga stegen. Långt däruppe finns frihetens lockande ljus, där Sputnik och hans slingrande hjärnskrynklare Vektor hänger, med Truffaut hack i häl. Längre ner, i en något mer desperat situation finner vi den mållösa Chase, som med skräck stirrar upp mot vinande metall och den desperata duon Aas och Apollo. Gruppen är plötsligt splittrad, och mellan dem skär ett roterande fläktblad – med skrikande, dödlig precision – det utrymme som en gång var vägen ut.
Breep, breep, breep: “Inkräktare i cellblock! Inkräktare i cellblock! Var god lämna komplexet omedelbart…” – Våra håriga infiltratörer har stirrat in i Labyrintens monstruösa och perverterade själ. Med andan i halsen är de nu på väg ut, med en fritagen Truffaut och Sputniks nyfunna vän i släptåg. Gorillan Storas livlösa kropp ligger i cellblockets korridor och enda vägen ut är nu uppåt – med drönarnas metalliska surranden ekande i det breda schaktet…
En brokig skara frihetskämpar står äntligen på fjällets topp. Resan har varit mödosam, vindpinande kall och stundoms hotfull – men det är ingenting mot de faror som komma skall. Aas är förväntansfullt nervös. Chase är lugn, men sammanbiten. Apollo kramar maskindödarkarbinen och slänger en sista blick mot Gulöga. Sputnik däremot, verkar fortfarande befinna sig i ett skyddande rus av ovisshet, och förnekelse. Men, deras förväntningar och farhågor spelar ingen roll längre… Nu är det dags att nedstiga i Labyrinten!
Efter ett ansträngt och omtumlande möte med Gulöga, har våra frihetskämpar nu lyckats övertala sin motsträviga guide. Kalla vindar blåser upp. Resan har ett mål; den gamla fjällstugan, på bergets topp – porten in i Labyrinten.
Våra vänner har strövat genom skog och vildmark på jakt efter katternas utstötta eremit – Gulöga. Men, de är inte de enda som är på jakt i Paradisdalen. Sargade trädstammar och krossade buskar vittnar om något stort. Och, plötsligt händer det – skogen vaknar till liv och exploderar framför deras pälsbeklädda ansikten…
